Footer menu

Sweor i Västergötland – en resa i Arns fotspår

Text: WiviAnne Nordwall, SWEA Stockholm
Foton och redigering: Kickan Williams, SWEA South Florida

När hoppet om en sommar nästan flytt, skingrades regnmolnen den 2 juli och solen strålade. Då – just denna dag, samlades i Hjo 51 glada och förväntansfulla Sweor från Asien, USA och Europa för att under några dagar tillsammans ”vandra i Arns fotspår”.

Lisbeth Claesson och Christina Vollert hade återigen komponerat en spännande sommarresa för oss förväntansfulla Sweor som hade lyckan och tillfälle att delta.

Rundvandring i Hjo

Första dagen började med en mjukstart på Stora Torget i Hjo med sina vackra och välbevarade trähus från 1700-, 1800- och 1900-talet. Vår guide Susanne Morgensen lotsade oss vant och kunnigt runt samtidigt som hon berättade om dokument från 1327 och skattepapper från 1413 som visade att Hjo redan då hade så kallade stadsprivilegier.

Mer modern information fick vi när vi stannade till utanför Svenskt Tenns grundare Estrid Ericsons barndomshem och beundrade skulpturen utanför ingången med Estrids egen inskription: ”Att Plantera Ett Träd…Att Plocka Ett Äpple…Att Vakna Tidigt…Att Säga Godmorgon”.

Vandringen fortsatte genom Stadsparken med Societetshuset som härstammar från kurortstiden som startade år 1878. Hos Österhagens Glass blev det grundlig demonstration av kvalitetsglasstillverkning. Många av oss blev glatt överraskade när vi fick höra att den gudomliga glassen även gick att inhandla utanför Hjos gränser.
Kvällen avslutades i Hotell Bellevues matsal, där en underbar middag väntade på oss.

Karlsborgs Fästning

Även dag två på resan var solen oss nådig. Nu skulle vi ut och bese Karlsborgs Fästning, fortfarande i bruk men i dessa dagar förvaltad av Statens fastighetsverk. Det var här våra soldater i FN-tjänst samlades före avfärden till Afghanistan.

Vi begav oss på intressant rundvandring i fästningens interiörer, ibland genom trånga passager med ojämna golv. Vår guide tog till sin hjälp skådespelarna Lena Endré, Johannes Brost och Stefan Sauk. Dock inte personligen närvarande utan genom finurligt uppsatta skärmar. Det skulle ta tio år att bygga fästningen men det hann gå 90 år innan den förklarades färdig år 1909. Planerna var att hit skulle kungafamiljen och regering flyttas i händelse av krig. Landets guldreserv skulle också förvaras här vid orostider. Så skedde under åren 1939-1942. När fästningen stod färdig var den redan omodern och gick ej att använda som fästning utan tjänade istället som militärskola.

Forsviks Bruk

Vid Göta Kanals strand intogs välsmakande lunch på Idas Brygga och efteråt fanns tid för eget strosande bland stånden vid hamnen. Stärkta av lunchen for vi nu mot Forsviks Bruk som omväxlande ägts av kungligheter, kloster och brukspatroner. Här har man arbetat med järn, trä och mjöl. Läget vid Forsviks ström erbjöd både vattenkraft och transportmöjligheter. Mjölkvarn och såg som låg vid forsen donerades till Vadstena kloster år 1410.

Hjulångaren Eric Nordevall 1, som byggdes 1836 och gick till Vätterns botten 20 år senare, gjorde det möjligt att färdas med fast tidtabell mellan Stockholm och Göteborg. Idag görs en replika av hjulångaren. Allt detta berättade vår kunnige guide Christer Arvidsson.
Väl tillbaka i Hjo väntade middag på restaurang Bryggan vid hamnen, där vi blev serverade både utsökt lammfilé och en fartfylld underhållning, sång och tacktal till de duktiga arrangörerna. Kvällen var ljuvligt ljum och vacker och stämningen i topp.

Varnhem – Klosterstaden

Dag tre gick färden till Klosterstaden Varnhem med dess kyrka, museum och örtagård. Genom gravfynd vet man idag att det bodde kristna här redan på 900-talet. I klosterkyrkan har Birger Jarl och enligt traditionen fyra svenska kungar sina vilorum.

Vågade Sweor äntrade vigt klosterruinen för en bra gruppbild bland böljande kullar av svenska sommarblommor. När vi stod där i blomsterfägringen kunde vi förnimma historiens vingslag. Var det inte en huvudrakad munk i tagelskjorta som ilade snabbt runt hörnet för att inte abboten skull bli missnöjd inför sen ankomst till middagsbönen?

Vid det intilliggande kaféet bjöds på gott förmiddagskaffe som avnjöts i den lummiga trädgården. Därpå bar det av mot anrika Läckö Slott.

Läckö Slott

De la Gardie-slottet vid Vänerns strand var en strategisk anhalt för pilgrimer på väg till Nidaros (Trondheim). 1298 grundades slottet och efter reformationen 1527 tog Gustav Vasa över. Guiden Fredrik lotsade oss runt och väckte intresse för att vi på egen hand skulle uppsöka bland annat köksregionerna, där man redan på 1600-talet hade rinnande vatten genom en tryckluftsanordning. Det är mer än vad jag har på landet i dag, där det är vattenhämtning som gäller efter kraftfull verbal påtryckning.

I Spikens Fiskläge intog vi rökt Vätternröding, jättegott!

Tänk så fort tiden går i Sweors sällskap! Vi var redan framme vid sista dagen. Bussresor som ibland kan upplevas långa var här alldeles för korta. Vi hann inte svara på de kluriga frågor som Ingrid Wernerson försett oss med vid bussresans start. Hur mycket vi än sneglade på, och bytesförhandlade med framför- och bakomsittande Sweor, var det ändå ett par svar som fattades.

Festlig avslutning på Hotell Bellevue

Sista kvällen tillsammans avslutades med SWEAs traditionella ”galaafton” på hotellet. Det var lite tunnsått med personal på hotellet denna kväll så Sweorna ryckte in med fart och fläkt som bara Sweor kan! Vilken fest det blev! Britt-Marie Nordhus och Gun Norberg hade fixat ett storslaget lotteri och gjort ett otroligt fint arbete med inlämnade priser och dragning i förväg.

Vår Swea Gudrun Westin Göransson hade i en förträfflig sång samlat ljusglimtar från resan och framförde den med unison hjälp i refrängen av oss alla. Gaget för framträdandet blev en färgglad hatt som Gudrun hade önskat sig från första dagen i Hjo.

Kungslena kyrka

Vår sista allra sista dag tillsammans besökte vi Kungslena kyrka. Guiden Rosa Kvist förde oss tillbaka i tiden till Erik XI ”Läspe och Halte”, som till minne av sin fader Erik Knutsson och dennes seger över Kung Sverker år 1208, lät uppföra Kungslena kyrka. Kyrkan har delar som är betydligt äldre och som härstammar från tidigt 1100-tal. Kyrkans väggmålningar härrör från 1400-, 1700- och 1800-talet. Den välbevarade dopfunten är från 1170-talet och tillverkad av Mäster Harald.

Åsle Tå

Det blir tidsmässigt ett stort hopp till nästa stopp, Åsle Tå. Tå står för gata och gång där man förde djuren till och från bete. I Åsle Tå ligger backstugorna tätt. Hantverkare bodde här under 1800-talet och en bit in på 1900-talet såsom finkokerskor, skomakare och även en lokal fingerfärdig tjuv! På Åsle kafé fick vi en god varmrätt och KALVDANS till dessert! Dags för resan tillbaka till Hjo och en sista tur på stan.

Dags att packa, kramas och säga farväl. Om jag hade haft en hatt, hade jag lyft på den och tackat våra duktiga arrangörer Christina Vollert och Lisbeth Claesson. Och aldrig attt förglömma – stort, varmt tack till vår egen Agneta Nilsson. Utan Agneta fanns inte SWEA och dess Sweor världen över!

I LOVE HJO ALL!